Snö och slask

Innan man flyttade söderöver (hm, borde kanske ändra min flagga på bloggkartan snart?) snackade man om att man skulle sakna vintern, sakna snön. Mest på skoj förstås, för hur viktigt kan lite fryst vatten egentligen vara?

Men efter att i en vecka kikat ut i en grådisig regntung dimma där man aldrig kan avgöra om det regnar eller bara är extremt hög luftfuktighet, krönt av att idag vandra omkring i en par centimeter hög blöt sörja, även kallat slask, så känns det som om det faktiskt är viktigare än man tror. Känns som om hoppet om vinter börjar dö i takt med att kalenderdagarna rusar förbi.

Snart får jag bannemig ta och blanda ihop min konstgjorda snö och ha ett privat, alldeles eget litet snöbollskrig. Snöänglar någon?

Extremsport

Det finns ju extremsport och så finns det extrem sport. Och så finns det de som giller extrem extremsport. Den här snubben skulle jag sätta i det facket. Det finns åtminstone en tanke man kan finna trygghet i. Skulle det gå fel så fick man ju åtminstone en ordentligt åktur innan man dog.

Jag undrar om de tycker det är pinsamt?

Artister vars karriärer sträcker sig över flera decennier kan ju faktiskt sitta och jämföra hur deras videos och låtar ser ut nu och då. Jag undrar om de, liksom vi andra dödliga som inte är helt stolta över frisyrer, klädmoden och stilar som vi anammat förr, faktiskt tycker att deras offentliga verk kan vara lite pinsamma?

Slå en kik på R.E:Ms Shiny Happy People till exempel. Faktiskt en bra låt (i mitt tycke) men inte skulle jag gå till jobbet klädd så. Speciellt kepsen är ju ett lite väl långt steg över gränsen. Michael Stipe säger ju, enligt Wikipedia, att han inte är så glad i den sången. Frågan är ju bara varför, är det själva sången, eller videon?

Oh... en ledtråd!

Expressen skriver om mordet på Veronika. Tragisk historia, men Expressens framställning får (än en gång) det hela att övergå till visst mått av komedi. I fallet figurerar tydligen en spade. Expressen skriver "I den misstänktes flickväns lägenhet har polisen dessutom hittat en spade gömd i en garderob. På spaden fanns jord." Åh, herregud! Om det är en viktig ledtråd är vi alla illa ute. För det första så är polisen ute på riktig tunn is, och för det andra så är alla med en använd spade plötsligt mordmisstänkta.

Lyckligtvis är jag tämligen övertygad om att det bara (återigen) är en reporter som skrivit lite för mycket lite för snabbt och ingen som har kollat igenom det innan publicering. Man börjar bli luttrad...

Om inte, det kanske finns plats för mig som kriminaljournalist? Jag är bra på att dra uppenbara slutsatser...

Dansant

Dansant? Jag är det då inte... men Snowball är. Kika bara på länkarna här nedan:

Snowball och Backstreet Boys

Snowball och Huey Lewis

Att skapa firande (och konsumtion)

Kanelbullens dag! Vilken ploj. Denna ärevördiga och närmast heliga tradition som varit med oss ända sen 1999. Hur konstlad känns den inte? Skapad av en industri som ser en möjlighet att sälja lite extra. Och lika glupskt som bullarna slinker ner köper vi ännu en dag, ännu en produkt, att fira (läs köpa) utan argumentation. Jag måste säga att det känns faktiskt olustigt att vi är så snabba att kuvas av en säljlysten industri. Fast å andra sidan står man där med facit i hand och ett bar kanelbullar i magen.

Det gäller alltså att skapa nåt annat som man kan fira. Något som lite synd nog har hamnat i skymundan av kanelbullen är att idag fyller faktiskt Rymdåldern 50 år! Det är idag, 4:e oktober 2007, 50 år sen Sputnik skickades upp och människan på allvar lämnade sin planet för att utforska omgivningen i rymden. Det är inget litet steg, det är enormt. Men vad är väl kunskap och utveckling jämte en kanelbulle?

Passa ändå på att läsa lite mer om rymden, bland annat på Populär Astronomi!

Dags att se rött!

Jag kommer att ha på mig rött imorgon. Kommer du? (DN)

Det är min markering för att jag inte accepterar diktatoriska regimer. Tyvärr kan jag inte mer än undra vad Kina har för baktankar med att stoppa eventuella sanktioner (DN)? De vill säkert inte ha något nytt Himmelska Fridens Torg där en diktatorisk regims agerande kastar skuggor över Kinas egna mörka närtidshistoria. Men de vill säkert inte heller ha några sanktioner mot en diktatoriks regim som kan ses som ett erkännande och främjande för fria val och mänskliga rättigheter, speciellt inte så nära hem. Frihetsrörelser kan sprida sig som ringar på vattnet och Kina väl absolut inte ha några oroligheter inför sitt PR-jippo nästa år. Att förlägga OS till Kina var ett misstag.

Det är dessutom för lite att kräva militärjuntans återhållsamhet. Det är lagom att kräva dess avgång!

Tortyrredskap i skolan!

Det finns hemska tortyrredskap i skolan, något som eleverna utsätts för varje dag. Jag talar givetvis om trapporna, dessa hemska installationer som hånleende väntar på att du ska gå i fällan. För med en något mer utvecklad träningsvärk (den har gått från "ruskig" igår till "straff från gudarna" idag) så var varje steg en pina och ett hinder som precis gick att genomlida. Jag är helt för ett lagförslag som byter alla trappor till rulltrappor i svensk skolmiljö :) .


Btw. Ibland är fyra år en alldeles för kort tid.

Nördhelg!

Precis hemkommen. Låren värker, huvudet är tungt efter för lite sömn, men glad är jag. Det har varit en riktig nördhelg, En sådan med kusiner och vänner och en dator per person och en himla massa sladd och kablar. LAN, med andra ord. Så vi har glömt den riktiga världen och spelat, spelat och spelat lite till. Ätit lite, och sen spelat ännu mer. Datorspel, brädspel och även fysiskt krävande spel. LaserGame, himla kul och jag spelar alltför sällan. Därför sitter man nu med en ruskig träningsvärk i låren och fasar inför trapporna på jobbet imorgon. Men sånt får man tåla när helgen varit kanon! Så i helgen var jag nörd, och stolt över det!

Musikval

Nej, det handlar inte om sjungande fiskar, ehm däggdjur. Utan valet av musik. Jag kan säga att en tidig morgon, när dimman ligger tät runt husknutarna och man har en arbetsdag framför sig är Terry Jack - Seasons in the Sun inte ett perfekt val...

Kluven...

Det är inte jag. Jag vet min plats, vid skrivbordet. Finns att göra i evigheter tror jag... tur att man har ganska kul under tiden. Om inte annat så kan man koppla av med ett videoklipp på Youtube. Det är magnifikt (och längre än tidigare framträdande jag sett...)

Sent om sider ska de vakna...

Aftonbladet skriver om folk som får sina skyltar stulna. I kommentarerna kan man bland annat läsa frågan om någon har en lösning. Vill självgott påminna om att jag faktiskt redan skrivit om detta, och givit ett förslag. Som tillägg kan jag bara säga att jag lider med Martin och jag blir bara irriterad när informationsansvarig för projektet inte kan ge raka svar, och inte ens försöker besvara reporterns frågor. Det är respektlöst. Än mer respektlöst är att svaren snarast tyder på att Vägverket inte vill erkänna problemet. Skulle de erkänna det som ett problem skulle de vara ett moraliskt tvungna att göra något åt det, vilket de uppenbarligen inte vill. Istället skjuter man som huvudansvarig allt ansvar ifrån sig på Skatteverk och framför allt den lilla individen. Svagt!


Vem har skrivit det du läser?

Ja, just nu är det ju jag. Beroende på om du tror mig eller inte så ger du mig ett ganska stort förtroende (eller inte då), kanske utan att vi någonsin träffats. Nu skriver DN vad som egentligen borde varit känt sen länge, men som är värt att noteras. Wikipedia ändras av människor/organisationer/företag med egna intressen och avsikter, och det är kanske inte att vara saklig eller sanningsenlig. Nog är det ganska uppseendeväckande att CIA ovh Vatikanen är inne på Wikipedia och pillar. Än allvarligare kan det vara att företag gör det. Speciellt när Wikipedia och liknande projekt får allt mer tyngd i dagens informationsflöde (wow... fina ord, nice). Wikipedia vet jag med egen erfarenhet används som källa så högt upp i utbildningssystemet som svensk högskola och universitet (på examensnivå!). Att använda Wikipedia förutom i vissa ytliga och specialfall är ytterst vanskligt. Hela Wiki-projektet går ju ut på att användare relativt okontrollerat ska kunna lägga in och ändra artiklar. Därmed finns det en risk att ta det för sanning. För visst hoppas vi att svensk universtetsnivå lyckas inpränta bättre källkritik i sina studenter än så? Annars kan det vara CIAs verklighet, eller Vatikanens (exempelvis) verklighet som blir rådande, utan någon som helst kritisk granskning. Oroande.

Big Day

Kan man ha en större dag en att börja nya jobbet? (Ja, men förstör inte nu...) Det gjorde jag idag. Som väntat rörigt med väldigt mycket ny info, och med många intryck. Men samtidigt roligt och inspirerande. Det känns rätt helt enkelt. Får bara hoppas att det känns lika nästa vecka när uppstartsveckan är över och verksamheten börjar på riktigt...

Bara liiite avundsjuk

Ja, som utbildad lärare och rymdintresserad kan man ju inte vara annat än lite avundsjuk på Barbara Morgan (DN) som fått privilegiet att fara till ISS. Fast för mig känns det ju som en dubbel bonus. För det första så är det ju en, visserligen ganska meningslös, men kul grej att bokstavligen talat lyfta fram (upp) läraren. För det andra så är det ju en större bonus att se vart karriären kan leda. Det hade jag ingen aning om när jag bytte spår och valde lärare, men se vad som kan dimpa ner. Att Morgan dessutom var utbildad astronaut kan vi ju glömma för tillfället, fast jag kan nog tänka mig ge den utbildningen ett försök jag med...

Det lever!

Utan TV och utan nät så har jag varit i min egen lilla bubbla. Världskrig skulle kunnat passera, utomjordingar landa och kronprinsessan Victoria gift sig med David Hasselhoff i Las Vegas. Jag hade inte märkt något. Men nu lever det, mitt bredband, och jag är redo att ta del av världen igen. Länge leve teknikens under.

Btw, vilket av ovanstående tre fall tror ni har minst sannolikhet att inträffa?

Atmosfärisk störning...

Idag skådade jag något underligt atmosfäriskt fenomen. Runt och gulaktigt hängde det högt på himlen. Varmt var det också...

Och jag är tillbaka, fast på ny plats! Och nummerplåtar med...

Hoppas att detta blir inlägget som för en gång och alla avlivar sommartorkan här på Tenct. Jag är tillbaka. Fast inte på samma plats som förr. Jag har flyttat - vilket är en av anledningarna till att inläggen har varit få och långt mellan inläggen. Och jag har flyttat söderut. Från de djupa norrländska skogarna (ähum, läs Luleå) till de djupa småländska (läs Gnosjö). I Luleå var det ingen trängsel. Än mindre är det trängsel i Gnosjö. Jag kan visserligen gilla trängsel, om den är av rätt sort ;) men oftast är det något jag helst undviker. Uppenbarligen är det något som gäller även de som valt att bosätta sig i landets folkrikaste stad (vilket faktiskt kan te sig något underligt - "jo, jag vill bo i en stor stad - men helst i en dit folk inte kommer"). Därav trängselskatterna på bilar. Ja, det är bra för miljön om färre kör bil och åker kollektivt istället. Det blir också en bättre trafiksituation. Men det finns ett par saker som stör mig väldigt när det gäller trängselskatten i Stockholm. Fast egentligen är det inte själva trängselskatten, den kan jag acceptera och förstå, men sättet man applicerar den.

För det första så är det vad som händer med inkomsterna. Det här bryr jag mig inte särskilt mycket om egentligen, men låt mig få ta upp det i alla fall. Alla intervjuade vill se att tullarnas inkomster satsas i regionen, kanske främst på lokaltrafiken. Egentligen inget fel i detta, och Sthlms lokaltrafik kan säkert behövas byggas ut (och bli billigare), men om jag minns rätt (jag kan ha fel) så byggdes tullarna upp med skattemedel från hela landet. Borde då inte pengarna därifrån då också tillkomma hela landet? Just thinking...

Det andra är vi som är mer långväga ifrån. För oss blir det ett otroligt strul när vi ovana väl kommer till Stockholm, och plötsligt ska börja springa till massa kiosker för att betala en avgift, som varierar, och som vi inte kan så mycket om. Visst vi kan lära oss, och vi kan ju alltid flyga eller åka tåg om vi vill slippa. Bra för miljön, men inte bra för vår ekonomi. Men detta är egentligen inget heller jag tycker är särskilt störande (förutom då att om man har en utländsk registrerad bil så slipper man betala - vad är rättvisan i detta?)

Men det som stör mig mest och riktigt mycket är att systemet inte innehåller någon rättssäkerhet för rikets invånare. Och detta är inget misstag, systemet är avsiktligt designat att dumpa allt ansvar på en oskyldig. Jag tänker givetvis på de som får sina skyltar stulna och som sedan utnyttjas i tullarna. På allvar är det alltså tänkt att man ska betala avgiften och sen bestrida varje avgift. Vem i hela friden har funderat ut den lösningen - och i vilken verklighet lever denna person i? Hur frustrerande blir det inte för den stackars människa som dagligen kommer få kravbrev för obetalda avgifter (och skyltar som stjäls för detta ändamål - de lär ju användas mer än en gång dagligen kan man ju ro), säkerligen med förseningsavgiter om man inte varit i Stockholm och inte har anledning att kontrollera om man har obetalade avgifter (vilket man egentligen inte har). Det kommer bli mycket pengar, och väldigt mycket pappersexercis för den enskilde, och för mottande myndighet! Myndigheten har ju valt detta arbetssätt, att slösa våra skattepengar på denna onödiga pappersbehandling, så de (läs vi) får skylla sig (oss) själva. Men jag lider verkligen med de drabbade enskilda. De är totalt hjälplösa och rättslösa i en ohjälpbar situation. De får krav efter krav, och inte får de lösa situationen genom att byta nummer på bilen heller. De sitter i en Vägverkets bisarra rävsax.

Men man ska ju inte bara klaga, man ska ju komma med konstruktiv kritik. Jag har ett förslag på lösning, och det är inte svårt. Men först vill jag bara stilla undra huruvida rättsläget är med ägaransvar för trängselskatten. Det är det ju inte vid hastighetskamerorna ute i landet (även om jag tror det snart så blir fallet). Borde det inte åligga tullarnas drivare (Vägverket vill jag tro) att bevisa att jag kör där, inte jag bevisa att jag inte kört där? Ska man inte bevisas oskyldig, inte bevisa sig oskyldig? Olustigt.

Mitt förslag på lösning är enkel. Kika på de vägtullar som finns på kontinenten, utmed dess motorvägar. Där finns det både automatiska tullar (via transponder eller jag vet inte hur, men funkar gör det) och bemannade för de som inte har något automatiskt system, där man kan betala direkt och på plats. Nackdelar: Tullarna tar lite större plats (och det är väl kanske den springande punkten) och kräver bemanning då de ska vara aktiva. Fördelar: Man får ett helt rättsäkert system i och med att enbart de som passerar betalar. Stulna eller förfalskade transpondrar kan bytas mycket enklare än stulna nummerplåtar. För oss som passerar enstaka gånger kan vi betala omedelbart och korrekt. Vi slipper fara runt och leta efter rätt affär, eller krångla på annat sätt. Dessutom får faktiskt, i rättvisans namn, alla som passerar tullarna betala, även utländska bilister (ni tror väl inte utlänningar slipper vägtullar utomlands?). Vi slipper den totalt onödiga pappersexercis som tullarna nu kommer skapa, och framför allt, de som fastnar i rävsaxen slipper sin frustrerande vånda.

Men att Vägvärket och Stockholms stad ska tänka om och tänka på den lilla människan har jag inte stora förhoppningar om. Istället pratas det om att Göteborg och Malmö vill bygga liknande system, och förtjänsten att köra med stulna skyltar bli allt större. I framtiden får man väl skruva loss och ta med sig sina nummerplåtar när man lämnar bilen.

Live Earth

Slog på SVT nu vid 10 för att se på Live Earth-galan. Det första som slår mig är att SVT lyckas sabba denna 22 timmar långa, globala, konsert efter redan bara 10 minuter. De försvarar sig senare med att de inte har kontroll över klippningen - men nog har SVT kontroll över om de ska gå in och babbla sönder sändningen eller faktiskt visa det som visas. Den första kortfilmen, gjord av bland annat Johan Söderberg (allt jag hann se innan SVT klippte till två oinsatta ointresserade programledare (förklarar min åsikt snart)) fick vi inte se. Precis nu sitter de och pratar om hur vackra dessa lokala kortfilmer är, med ett viktigt budskap. MEN VI FÅR JU INTE SE DEM! Vi får se två totalt felplacerade programledare. Programledarna sitter mest och pratar om vilken kändis som blivit Oscarsnominerad, eller hur roligt det är med en sådan här gala där man kan upptäcka nya band. Att galan har ett budskap verkar ha gått dessa personer totalt förbi, det kan visserligen bero på att den dokumentation och vittnesmål och budskap som galan ger i mångt och mycket presenteras i de korta inslag mellan banden som vi inte får se.

Jag måste säga att det är totalt patetiskt att sitta och se en gala som har som mål att skapa medvetande om en miljökris bli totalt ignorerad av SVT och dess nöjesredaktion som av någon anledning ensam fått råda över detta. Det budskap som ska förmedlas klipps bort totalt och ignoreras. SVT hade med fördel sänt denna galan utan lokala programledare, det hade säkerligen blivit billigare dessutom.

Sen kan man även fundera över hur stor pass förvirring som råder på plats på galan. I SvD läser vi tänkvärt om hur galan flygit artister kors och tvärs över jorden för att delta. Hyfsat kontraproduktivt. Dessutom så bär första bandet som visas T-shirts med slogan "Say no to Nuclear Energy". Man kan tycka vad man vill om kärnkraft. Men idag är det ett av få riktigt storskaligt realistiska alternativa energislag för att stoppa den globala uppvärmningen. Med andra ord, på en gala som förespråkar ett medvetande om global uppvärmning och utsläpp av koldioxid i synnerhet, så propagerar det första bandet mot ett av de energislag som faktiskt ur detta perspektiv är relativt rent. Men visst, vi kan ju alltid fortsätta bränna kol och olja.

Nu har vi på slutet få se lite fler av dessa kortfilmer, klart mycket bättre än två förvirrade svenska programledare som mest upprepar att de inte vet nåt och inte kan kontrollera nåt.


Det är nya tider...

... när man vaknar, ligger och drar sig, slumrar lite och känner att sen är det minsann att undersöka om det är dags att gå upp. Man vet att det är nya tider som gäller när klockan då är 06.30, och inte 9 som den kan vara. Sommarjobb lämnar en aldrig, inte ens helgerna när man är ledig...

Well, att göra idag. 40-årskalas. Inte mitt eget, så det ska nog gå bra. Tårta förväntas :)

God Morgon...

Tidigare inlägg
RSS 2.0