Tenct

Expressen skriver om mordet på Veronika. Tragisk historia, men Expressens framställning får (än en gång) det hela att övergå till visst mått av komedi. I fallet figurerar tydligen en spade. Expressen skriver "I den misstänktes flickväns lägenhet har polisen dessutom hittat en spade gömd i en garderob. På spaden fanns jord." Åh, herregud! Om det är en viktig ledtråd är vi alla illa ute. För det första så är polisen ute på riktig tunn is, och för det andra så är alla med en använd spade plötsligt mordmisstänkta.

Lyckligtvis är jag tämligen övertygad om att det bara (återigen) är en reporter som skrivit lite för mycket lite för snabbt och ingen som har kollat igenom det innan publicering. Man börjar bli luttrad...

Om inte, det kanske finns plats för mig som kriminaljournalist? Jag är bra på att dra uppenbara slutsatser...

Dansant? Jag är det då inte... men Snowball är. Kika bara på länkarna här nedan:

Snowball och Backstreet Boys

Snowball och Huey Lewis

Spoiler Alert!

Polisen Nicholas Angel är något övernitisk. Överöst med utmärkelser och utnämnelser, men även skador han ådragit sig i tjänsten, dessutom gick förhållandet i kras. Så när han nu närmar sig slutet på senaste sjukskrivningen är hans kollegor vid London-polisen inte helt överlyckliga. Han får dem helt enkelt att framstå som dåliga. Så de hittar honom en befordran till Sergeant, i den lilla lantliga byn Sanford långt från Londons fartfyllda gator. Sanfords gator är långt från fartfyllda, men nitiske Angel hittar snart lagbrott överallt till den lokala polisens förtret. Så när folk helt plötsligt börjar dö både spektakulärt och under misstänkta förhållande luktar Angel mord. Lokala polisen lägger dock ner fallen som olyckor. Men Angel vet inte riktigt hur man lägger av...

En brittisk komedi av ett litet underligt slag. Börjar lite lugnt och långsamt med en lite udda men finurlig humor. Man drar lite på smilbanden hela tiden och det hela är rätt charmigt utan att det bryter ut i en fjullfädrad komedi, trots både en och annan svan. Men sen, ganska långt in i filmen, växlar den upp ordentligt och det blir en helt annan dimension, nästan en helt annan genre, på slutet av filmen jämfört med början. Och kika efter både den ena och den andra cameon!

Betyget blir precis 8 vilsna svanar utav 10 möjliga.

... men det här skriket, det så kallade Wilhelm-scream, är oftast ganska olycksbådande för den som skriker. Men det är ändå en markör för vad jag gillar med film, och då främst amerikansk film. Den amerikanska filmkulturen har ju utvecklats på så sätt att man med glimten i ögat skojar med varandra, ger varandra blinkningar och referenser, lånar eller härmar en scen eller en fras. Den här kulturen tycker jag ger en mersmak, förhöjer upplevelsen, av film - förutsatt att man verkligen fattar blinkningen. Därför är det faktiskt inte dumt att se lite äldre filmer ibland, för att plocka upp lite bakgrundsmaterial. Det lånas och refereras ofta väldigt friskt från gamla klassiker eller populära kultrullar. Och det är inte för att stjäla ett framgångssätt, utan att lyfta på hatten, ge en lite homage till ursprungskällan.

Annat verkar höra mer till filmkulturen som sådan. Wilhelm-skriket är ett. Jag undrar om, eller när det gör debut i en svensk film...

I brist på att embed inte verkar fungera så flippar jag in en länk till Youtube...

Kanelbullens dag! Vilken ploj. Denna ärevördiga och närmast heliga tradition som varit med oss ända sen 1999. Hur konstlad känns den inte? Skapad av en industri som ser en möjlighet att sälja lite extra. Och lika glupskt som bullarna slinker ner köper vi ännu en dag, ännu en produkt, att fira (läs köpa) utan argumentation. Jag måste säga att det känns faktiskt olustigt att vi är så snabba att kuvas av en säljlysten industri. Fast å andra sidan står man där med facit i hand och ett bar kanelbullar i magen.

Det gäller alltså att skapa nåt annat som man kan fira. Något som lite synd nog har hamnat i skymundan av kanelbullen är att idag fyller faktiskt Rymdåldern 50 år! Det är idag, 4:e oktober 2007, 50 år sen Sputnik skickades upp och människan på allvar lämnade sin planet för att utforska omgivningen i rymden. Det är inget litet steg, det är enormt. Men vad är väl kunskap och utveckling jämte en kanelbulle?

Passa ändå på att läsa lite mer om rymden, bland annat på Populär Astronomi!