Kulturell i dess hus...

Kikade på utställningen av Su-Mei Tse (bland annat) här i Lule, inte Moderna Museet, även om deras länk fick vara den som gestaltar utställningen här. Installationen var rätt skön. Man hade de ökensopande männen bakom ryggen och det magnifika bergsmassivet framför sig. Sopborstarna rafsade rytmiskt och avlöstes av en dov, genom ben trängande av basgånger tung celloslinga. Vackert.

Fast vadå? Vad vill det säga. Vill det säga nåt? Ska det bara vara vackert? Jag har varit på en del museer, inte många, men en del (och fler ska det bli) och i nästan samtliga fall så känns det som om man missar nåt. Som om jag inte greppar poängen. Samtidigt tycker jag det är stört omöjligt att se poängen. Är det samhällskritik... är det konst... är det bara extremt udda? Ibland skulle man vilja ha konstnären som följeslagare som förklarade vad man skulle se, vad baktanken var, eller åtminstone ett tryckt facit. Fast vore det ändå inte som att missa poängen totalt. Ger det verkligen nåt om man måste få det berättat för sig. Knappast. Nåja... jag fick i alla fall chansen att känna mig lite kulturell (och en uppmaning till regeringen att fortsätta med den subventionerade inträdet - börjar det kosta pengar, då vete katten...) och en (knappast revolutionerande) slutsats fick jag ändå med mig hem:

Konst är konstigt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0