Tenct

M Night Shyamalan är en av få filmmakare (för det är han verkligen, i och med att han gör så mycket av sina filmer) som gång på gång gör strålande film, och därmed en av mina favoriter bland filmmakare. Den senaste heter Lady in the Water och den rullade på Bio Tenct ikväll.

Den är lite annorlunda än de tidigare filmerna han gjort, och kanske inte riktigt lika bra, men fortfarande strålande som film. Solid och djup och fruktansvärt välgjord. Vinklar, klipp, bakgrunder. Allt känns genomtänkt och skänker en enorm tyngd till historien. Shyamalan är, om inget annat, en gudabegåvad sagoberättare vilket han visar i den här filmen. Han har en idé, och han berättar den med en passion som övertygar och smittar av sig på åskådaren. Han har en förmåga att dölja delar av berättelsen och lägga ut rökridåer medans man ser det, medan när han avslöjar det i slutändan känns det så fruktansvärt naturligt och självklart. Bäst i den här filmen är dock metahistorien. Sagan om en saga. Spelet mellan sagan som berättas för oss och sagan som befinner sig i filmen är underfundig och humoristisk, samtidigt som den är intressant och engagerande. Allt i allt, en helhetsupplevelse.

Fast å andra sidan, jag gick ju in i filmen med ett gott öga till Shyamalan, men därmed också med skyhöga förväntningar. Han pallade trycket.