Kopplar... please hold...

Ibland undrar jag hur maskineriet där uppe fungerar egentligen, och då menar jag inte atmosfären. Jo, det också visserligen, men nu menar jag det som pågår innanför skallbenet. Hur kugghjulen och remmarna verkligen hänger ihop och drar runt varandra, hur operatören drar ledningarna och kopplar i huvudcentralen. Ibland får man ju minsann vänta på att det ska kopplas och signalen komma fram. Ni känner säkert igen er. Man sitter där, pratar med någon eller funderar på nåt, kommer att tänka på nåt som man vill säga men kan inte, hur man än försöker, komma på vad det exakt handlade om eller vad det hette. Man sitter där, röken börjar sippra ur öronen och man kan höra kugghjulen spinna. Men inget händer. Inget. Nada. Det hjälper då inte. Det går bara inte. Signalen går inte fram.

Sen, tre veckor senare mitt i natten vaknar man och som en blixt från klar himmel (eller mörkt sovrumstak, var man nu sover) slår det en. Koppling går fram. Aha! Ja, så var det ju. Så hette det. Tack så mycket, det hjälpte ju mycket. Oftast går det kanske på ett par minuter, men det har hänt mig att jag några månader senare plötsligt kommer på namnet på den där Tv-serien jag förgäves sökte när jag behövde det. Bättre sent än aldrig kanske.

Jag undrar om min är felmonterad, man kanske kan reklamera den nånstans...

Btw, angående igår. Om jag hatade måndagar var det...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0