Det där bra stället...
... ni vet. Det där stället som är perfekt att lägga nycklarna/mobilen på så man bara vet att man inte glömmer eller tappar bort den. Eller det där stället man kan lägga lite extra pengar på så man vet precis var dem är när man behöver dem. Varför är aldrig det stället särskilt bra fem minuter senare? När man ska gå och behöver mobilen och nycklarna. Och var i hela friden tog de där pengarna vägen? Allt man vet är att man la dem på ett bra ställe. Ett ställe som inte går att missa. Som man nu omöjligt kan hitta igen...
Fast det finns ibland en positiv baksida av den effekten. Som när man hittar en gammal julklapp och "får" den för andra gången. Då blir man ordentligt glad...
Äntligen någon som sätter ord på de där hopplösa jag-lägger-det-här-så-glömmer-jag-det-inte ställena.
Min lägenhet är liten och jag borde inte kunna ha så jättemånga såna ställen, men likt förbannat lägger jag saker överallt och glömmer sedan bort var. Jag kanske börjar bli senil!? Hu, hemska tanke!
Jo, det är lite underligt det där. Hur liten lägenhet/hus/rum man än har så finns det ändå oändligt med "bra ställen". Nästan fler ju mindre yta man har. Och ett bra ställe är aldrig samma bra ställe som man tänkte på igår...
