Dödsdom

Vilken media man än vänder sig till nu kan man nog inte missa att Saddam Hussein har fått domen att han dödas genom hängning.

Jag tycker det är fel.

Inte att han döms - utan dödsstraffet i sig. Nu råder det väl egentligen ingen tvekan om att han är skyldig, men jag tycker att rätten till liv är så grundläggande och okränkbart att man ska inte sänka sig till hans nivå genom avrättningen. Och jag anser att antingen är man för dödstraffet eller mot det. Punkt. Det är ingen fråga där man riktigt bör sätta sig och kika ifrån fall till fall. Visst, jag är inte särskilt känslomässigt nära till Saddam och de brott han begått, men det kanske samtidigt är bra eftersom jag inte resonerar utifrån en hämndkänsla. Och bortser man just från hämndbegäret tycker jag det är svårt att försvara dödsstraff. Jag har svårt att se att offer och anhöriga lider mindre av att gärningsmannen är död. Vad som är viktigt är att ansvariga döms och får ett rättvist straff - ett tidsbedömt fängelsestraff. Jag tror nog domen i sig är det viktigaste här.

I Saddams fall specifikt tycker jag det finns ytterligare skäl att inte avrätta honom. För det första så är hans lista på förbrytelse så lång att man kan hålla honom i rätten under en lång tid. Och jag tycker det faktiskt är viktigt att alla förbrytelser tas upp och lyfts fram i rätten. Dels för offrens skull, men också för sanningens och rättvisans. För det andra blir en martyriserad död Saddam en viktig symbol för fraktioner som stöder honom och det han står för, eller bara som utnyttjar hans symbolvärde för egen vinning - vilket för det mesta betyder andras lidande i våldsdåd. Här skulle nog en sakta borttynande, men humant behandlad, fängslad Saddam vara en bättre symbol för både Irak och omvärlden.

Nåja, jag lär väl inte kunna påverka särskilt mycket - men det är mina tankar om det.

Smile!

119293-1

Make the world a better place!

Nattskratt

Är man lite uttråkad kan ett besök på Tjuvlyssnat vara ett sätt att dra lite i smilbanden. Det här inlägget fick mig att skratta en liten stund. Tyckte faktiskt det var riktigt kul.

Men det ställer ju samtidigt frågan, får man skämta om allt? Får man skratta om allt? Mitt svar är JA, det får man. Visserligen kanske man ska kontrollera sig en aning och välja sina tillfällen, och kanske tänja på gränserna när man är i ett sällskap man känner (och kanske inte som Ola Salo i The Ark nyligen).

Jag tycker ändå skämt och skratt om traumatiska upplevelser är ett sätt att bearbeta och förhålla sig till händelsen. Att skämta och skratta är ett sätt att gå vidare. Sen att den här balansgången är personlig och föränderlig med tiden, det får man nog vara medveten om. Men att jag skrattar åt det som stod på Tjuvlyssnat betyder inte på något sätt att jag ringaktar de offer som utsattes eller drar folk över en kam.

Att skratta åt sådant är ett sätt att se på världen. Skulle man se och undvika att trampa på alla möjliga tår så skulle det bli väldigt deprimerande, man skulle inte kunna skämta om något. Och det vill jag inte vara med om... skämta på! Och skratta gott!

Mer is till isbjörnarna!

Tidningarna har precis uppmärksammat miljöhotet och (samtidigt) dragit igång kampanjer för att rädda världen. Berömvärt visserligen - men varför samarbetar de inte. Känns lite som en tävling om vem som kan rädda världen mest och bäst.

Ett framlyft (sen länge känt) fenomen/problem är att isbjörnarna är hotade på grund av isbrist. Jag har en lösning, ja förutom den att spara el, spara bensin och allt sånt. Jag har is så det räcker till åtminstone en mindre havsvik (som Hudson Bay exempelvis) i min frys. Det är bara att komma och hacka ut den. Jag ger bort den gratis - jag är en sann miljövän jag...

Pepparkaksdeg

Har inhandlat säsongens första pepparkaksdeg, och precis brutit förpackningen. Pepparkaksdeg måste vara bland de godaste degarna - ever. Men så stod det nåt konstigt på framsidan av förpackningen. Jag förstod ingeting. Det var helt obegripligt. "Färdig att baka" stod det. Baka vadå? Degen? De måste skoja, ska man förstöra allt det goda genom att stoppa in degen i en varma stekande ugn, och bränna sönder den? Hädelse! Vem vill göra något sådant - och varför? Varför?

Och ja, jag lever i lyckligt och komplett ovetande om hur de där goda små pepparkakorna blir till. De måste väl ändå växa på träd nånstans?

Småkyligt

Traskade hem igår kväll, och tyckte det var lite småkyligt. Bet lite i kinderna gjorde det minsann. Senare under kvällen såg jag hur termometern sakta kröp allt närmre -20 strecket. Och vi är bara i början på november. Kikade på lite gamla temperaturgrafer över de senaste åren. Nog fanns det år då det kröp under nollan, men det var långt vanligare med plusgrader. Förra året så var det nästan 10 plusgrader i början på november. Det är nästan 30 graders skillnad mot nu... det är ganska mycket.

Fast hag ska ju inte klaga. Hellre gott om minusgrader, vinter och snö, än en mörk, slaskig, snöfri och lång höst.

Desperata Hemmafruar

Har suttit och surfat runt på lite bloggar. En överväldigande majoritet skriver om Desperate Housewives. Det var allt ifrån lugna kommentarer, desperata konstaterande att säsongen var slut till live-rapportering. Wow. Min egen erfarenhet av DH (som jag förstått det förkortas) sträcker sig till ett par TV-trailrar. Jag har nog inte sett mer av ett riktigt avsnitt än det tar att flytta fingret från femman till nästa knapp på fjärrkontrollen. Fast jag kanske missar nåt, vad vet jag... Kul att det finns nåt som engagerar folk (mest tjejer verkar det som om jag ska vara ärlig :) )

Hur som helst. DH får ta en kölapp. Jag har nog med TV-serier som jag tänkt se att hålla mig sysselsatt dygnet runt skulle jag gissa. Och jag har faktiskt tänkt att göra nåt annat än se TV-serier. Fast det kanske finns en lördagförmiddag 2013 ledig... ska kika i almanackan ;)

Ibland är det tungt att studera...

... fast andra gånger är det mycket lättare att plugga. Själv har jag pluggat hela eftermiddagen, och det var inte ens jobbigt. Det var till och med riktigt kul. Fast då kanske det ska sägas att studierna var av Miami Vice (ja - helt seriöst). Skitkul att med bara ett knapptryck på fjärrkontrollen och så är man transporterad 20 år tillbaka i tiden. Och dessutom från ett snöigt kallt Luleå till varma stränder och heta nätter i Florida.

Studier är bra härliga ibland...

Halloween

Jaså, det är Halloween idag. Det säger väl det mesta vad jag tycker om den (så kallade) helgen. Den kom ju och invaderade Sverige nån gång för en tio år sen kanske men lyckligtvis tycker jag hypen dött undan nu på slutet. Har knappt hört något om den i år faktiskt. Skönt. För har man sett Halloween-firandet på nära håll i USA så är den svenska varianten något så enormt urvattnad så den framstår löjlig. Jag gillar Halloween i USA, där det finns en historia och en kultur där festen och firandet växt fram. I Sverige känns det bara konstlat och kommersiellt.

Och ett varningens finger till alla som vill spela mig spratt idag, så här i Halloween-andan. Jag har sovit riktigt illa, nej stryk det, jag har sovit riktigt lite inatt. Dessutom väntar jag mig dåliga nyheter under dagen som förvärrar en redan frustrerad situation. Det vill säga, tålamodet är inte så stort idag. Så spratt på egen risk. Du kan få en riktig trick tillbaka som inte är en treat.

Tänkvärt

Sitter och läser en bok av Pierre Bourdieu (Om Televisionen) och hittade ett tänkvärt och nämnvärt citat:

"Dagstidningar måste varje dag publicera något som inte är alldagligt."



Hm, hur applicerar det på bloggande?

1 kg pepparkakor

Sitter på 1 kg pepparkakor. Eller njae, inte sitter bokstavligen då, har i min ägo. Inte så länge till dock, och jag kan avslöja att det fulla kilogrammet inte finns kvar fortfarande. Och ni vet ju vad som händer när man äter pepparkakor. Man blir snäll! Så nu är jag jättesnäll, har en massa goda pepparkakor hemma. Vad i hela friden väntar du på? Inte sugen på pepparkakor? Skyll dig själv då, ändrar du dig så är det bara att komma förbi så bjuder jag. Fast det gäller att skynda sig... de går åt.

Läser på Nationalencyklopedin om pepparkakor och varför man blir snäll av dem? Tydligen har de en historia inom medicinen, och har även kallats medicinplättar (plättar är också gott!), och skulle vara bra mot depressioner och användes som psykofarmaka. Och så säger de att allt som är nyttigt smakar illa... Nåja, ska knapra i mig en pepparkaka till. Så blir jag ännu snällare. Och gladare, tydligen.

Mer pepparkakor åt folket! Och åt mig!


Krypa till korset

Tyckte i ett tidigare inlägg idag att Expressen skrev förvirrat. Ska krypa till korset och erkänna att det nog var jag som var förvirrad (kanske var det nattens tidsresa). Tycker fortfarande inte det är en särskilt bra artikel - men den är nog mer korrekt än vad jag gav sken av tidigare. Tycker fortfarande den är ryckig och fragmentarisk - något som tydligen lurade mig att läsa nåt som inte stod.
(Bilartikeln är ändå och fortfarande en favorit)

Vidhåller dock resonemangt kring artikeln...

Nåja. Malte var hur som helst snäll att kommentera artikeln och ge en länk till Popast.nu, där man diskuterar kometen och bättre visar hur och var man kan hitta den. Självklart borde jag som rymdintresserad (och dessutom prenumerant på tidningen) ha en länk till Popast.nu. Ska fixas genast. Är du också rymdintresserad kan jag rekommendera tidningen. Billig och med bra artiklar och tips, på svenska, för den intresserade.

Tänkte dessutom lägga upp lite mer rymdlänkar efter hand... bland annat till Astronomy Picture of the Day - och annat jag tycker är nämnvärt.

Deja vu?

Så inatt hände det. Var det en riktig deja vu? För helt plötsligt såg jag på klockan, 02:17. Jag är helt säker på att den hade varit det precis innan... Ok. Det var tidsomställningen. Vi fick tillbaka en timma. Sen att jag inte spenderade den med att sova en extra timma som det stod om, det är ju en annan sak. Men kan glatt konstatera att det inte var lika sent som det "borde" vara när jag gick upp. Skönt. Och vädret verkar också vara på sitt bästa humör... En liten morgonpromenad kanske?

Arbetslös - tack gärna?

Läser på Aftonbladet om  debatten om a-kassan och sänkningen. 680 kronor om dagen kan det tydligen bli. Katastrof tydligen. Och jag förstår väl dem som förlorar jobbet som tycker att detta är jobbigt. Men för mig personligen kan jag bara säga - 680 spänn om dagen vore ett gigantiskt lyft för min ekonomi. Halva den summan skulle vara ett lyft för min ekonomi. Vad jag skulle kunna göra om jag fick 680 kronor varje dag. Ah, drömmar... Tycker ändå jag har det ganska bra som jag har det. Fast budgeten är ju inte stor, det är sant... 

Kallare väder på G?

Jo... enligt SMHI ska det bli kallare till veckan. Men det var inte riktigt det jag menade. Enligt Expressen så bröts en del av Golfströmmen under tio dagar. För det första ska man väl inte ta allt som Expressen skriver, som likt resten av svenska kvällspressen, gärna slår upp och gör en hel fågelsjö av en fjäder, och för det andra så ska man veta att vad gäller klimatet är det inte mycket som är säkert. Jag tror att påståendet att fenomenet aldrig setts innan kan mycket väl förklaras av att vi inte kikat efter särskilt noga tidigare. Men det är absolut nödvändigt att tänka till nu! Scenariot att vi sabbar klimtet så pass mycket att Golfströmmen upphör är inte alls otänkbart. Och skulle Golfströmmen kollapsa, då blir det kallare må ni tro. Då är det inte mycket att oja sig över ovädret som nyss passerade. Dags att gå ut och köpa ny vinterjacka? För man vet ju trots allt inte vad som händer dagen efter imorgon...

Ovädret över!

Någon storm tycker jag aldrig det var, nej, ett litet trevligt oväder var nog allt. En hel del snö har fallit, och det blåste en del. Yrde en del snö, otrevligt att gå i, men det var också allt. Som sagt, här var det aldrig särskilt allvarligt - jag är till och med glad att det snöar. Jag gillar snö. Är det vinter - och det är det nu - då ska det vara gott med snö. Nu slipper man se grässtråna sticka upp genom snötäcket i alla fall - och  jag vill inte se dem förrän långt in på andra sidan nyåret! Nåja, kikade ut genom fönstret nyss och kunde se att nu hade till och med vinden lagt sig och ingen snö yrde mer. Plogbilarna har nog fortfarande att göra en stund, men så mycket nytt arbete skapas nog inte längre. Lokala nätsidor uppger att det inte blåser mer än ett par sekundmeter, långt ifrån några stormbyar, och några grader kallt. Kan bli en fin morgondag...

(Om jag nu orkar upp till den med tanke på att jag sitter här och skriver)


Paltkoma i stormen

Ok, vart hyfsad duktig på förmiddagen och tagit mig tid att koka pitepalt. Så efter jag ätit tänker jag minsann ta mig till soffan och ha lite paltkoma, så här mitt i stormen. Här (i Luleå) har annars stormen varit en aning överreklamerad (verkar som om det varit värre söderöver samt i Finland). Visst, det snöar, visst det blåser lite och yrar. Men storm? Nja. Inte så jag blåser bort precis. Nåja, när jag krypit under filten och komar iväg så får det blåsa hur mycket det vill! Och gärna snöa en del...

Dagens gnällspik!

Yupp... det får väl vara jag det! Jag må vara lite överkänslig - tyck vad du vill. Fine by me. Vad som irriterar mig? Hur lata folk är...

Var och spelade innebandy. Skoj, Gick för övrigt riktigt bra och hur skönt att känna att man kunde springa för fullt, och orka. Nåja. Det handlar om studentidrott, det vill säga, det finns ingen ledare där. Man får gemensamt dela upp lag, men framförallt sätta upp sarg och göra iordning planen. Jag har inga problem med det. Vadå, man är ju ändå där för att motionera. Inga problem att hugga i, hjälper alla till går det snabbt. Självklart hjälper inte alla till. Det är vad som irriterar mig. Det finns alltid ett gäng som bara väntar och tittar på medans resten plockar fram. Vad är de rädda för? Bli svettiga? Newsflash: Ni betalar redan för att bli svettiga (genom att vara där). Droppen kommer när de inte ens lyfter undan bänken de själva satt på. Suck. Detta är alltså människor på minst 18 år, kallas vuxna tydligen, som är så lata att det minsta tråkiga struntar de i. Detta är människor som ska utveckla och driva våra företag, detta är människor som ska forska, detta är människor som ska ta hand om våra barn (dina (eventuella) också) och detta är människor som ska vårda oss när vi är sjuka. För de är ju studenter, och det är det vad man utbildas till här. Men, det är alltså människor som skyr lite arbete så pass att de inte orkar, eller ens tänker på, att lyfta undan bänken de satt på. Välkommen till dina framtida arbetskamrater, lärare och vårdare!

Är jag överkänslig? Säg du...

(Så nu har jag gnällt klart - för den här gången)

Mer perspektiv på problemen...

Ok, jag är frustrerad över min uppsats som aldrig blir rättad. Sen har man ju alla sina skavanker och bekymmer. Förkylningen kanske sätter in, kylen är tom... Men man ska inte klaga. Läste en artikel i TorontoSun om ett par föräldrar som redan förlorat en son på grund av hjärtfel och nu fått veta att deras två andra barn lider av en dödlig nervsjukdom, som förutom kraftigt påverkar deras förmåga att fungera normalt, dessutom kommer att hindra dem att uppleva sina elfte födelsedagar. Det kanske finns bot i en stamcells-kur som bara ges i Kina, men den är förutom alla andra åsikter man kan ha om stamceller, väldigt dyr och utanför föräldrarnas ekonomiska möjligheter. Jag kan inte hjälpa ekonomiskt, men jag skänker dem en tanke...

Mina problem ser en aning futtiga ut nu...

Fick honom...

Men det var väl jag som förlorade igen. Han hade inte hunnit titta på uppsatsen. Han har haft tre veckor på sig! Vad gör man? Han hade minsann tid att hjälpa studenter med räkneproblem i en timme, men han påstår sig inte haft en ledig stund på tre veckor. Efter helgen säger han... kanske. Vi får väl se...

Arg. Frustrerad. Och läraren kan räkna med fler besök. Måste jag vara jobbig för att det ska hända nåt, så har jag all tid i världen (jag väntar ju bara på honom), och han är tydligen väldigt upptagen. Muhahahah!

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0