Storyteller
Nu ser det ju inte så lovande ut för att jag ska få ge mig ut i rymden och se spännande nya världar, spännande nya djur, blommor ekosystem... och kanske intelligent liv. Jag lever helt enkelt i fel tidsålder. Om det nu kommer någon sådan tidsålder. Hur som helst så finns det hjälp för mig att få. Böcker.
De må inte ta mig dit jag vill, om dit nu finns, men en bra bok kan ju ändå ta med mig på en resa. Få mig att "uppleva" nya saker. En av de bästa författarna på att skapa dessa nya världar och bygga upp en levande bild av dem är Amy Thomson. Och nu har jag precis läst färdigt Storyteller.
Som andra böcker av Thomson jag läst är det inte en spännande bok. Det finns inget mysterie eller gåta att lösa. Det är sällan någon hårdpackad action (ja det kan faktiskt finnas action i böcker). Istället skapar hon en fantastisk ny värld, med värme och trovärdighet som det är underbart att få följa med och upptäcka. Där finns unika miljöer, där finns intressanta, djupa och engagerande karaktärer. Där finns känslan.
I Storyteller har Thomson lyckats skapa en skön värld som är något så pass ologiskt som en hybrid mellan högteknologisk rymdteknologi och medeltidens rustika småsamhällen. Helt trovärdigt, och väldigt charmerande. Hon har dessutom lyckats skapa en värld där en av höjdpunkterna är att samlas kring en eld, en öppen spis, eller under ett skyddande träd och lyssna på historier och sagor. På något sätt så är det fullständigt harmoniskt, lugnt, avslappnande och lockande. Vilket gör det väldigt svårt att lägga ner boken.
Thalassa, som är planeten som boken utspelar sig på, är en av de platser jag skulle vilja se med egna ögon innan jag en dag trillar av min pinn. Och passande nog så kommer det vara omöjligt, men biljetten dit kommer att stå i min bokhylla. Så jag kan fara, gång på gång...
De må inte ta mig dit jag vill, om dit nu finns, men en bra bok kan ju ändå ta med mig på en resa. Få mig att "uppleva" nya saker. En av de bästa författarna på att skapa dessa nya världar och bygga upp en levande bild av dem är Amy Thomson. Och nu har jag precis läst färdigt Storyteller.
Som andra böcker av Thomson jag läst är det inte en spännande bok. Det finns inget mysterie eller gåta att lösa. Det är sällan någon hårdpackad action (ja det kan faktiskt finnas action i böcker). Istället skapar hon en fantastisk ny värld, med värme och trovärdighet som det är underbart att få följa med och upptäcka. Där finns unika miljöer, där finns intressanta, djupa och engagerande karaktärer. Där finns känslan.
I Storyteller har Thomson lyckats skapa en skön värld som är något så pass ologiskt som en hybrid mellan högteknologisk rymdteknologi och medeltidens rustika småsamhällen. Helt trovärdigt, och väldigt charmerande. Hon har dessutom lyckats skapa en värld där en av höjdpunkterna är att samlas kring en eld, en öppen spis, eller under ett skyddande träd och lyssna på historier och sagor. På något sätt så är det fullständigt harmoniskt, lugnt, avslappnande och lockande. Vilket gör det väldigt svårt att lägga ner boken.
Thalassa, som är planeten som boken utspelar sig på, är en av de platser jag skulle vilja se med egna ögon innan jag en dag trillar av min pinn. Och passande nog så kommer det vara omöjligt, men biljetten dit kommer att stå i min bokhylla. Så jag kan fara, gång på gång...
