Ljud som förgyller och förstör
Började imorse med att någon i huset för andra dagen i rad tyckte det var en utomordentlig idé att spela hög musik klockan sju på morgonen. Jag vet att jag inte går upp tidigast på morgonen men jag gillar inte när man vaknar till basdunket som fortplantar sig genom väggarna. Fast jag fick ju också förmånen att höra de flesta tongångarna. Har dessutom funderingar på om personen i fråga förutom stereon också hade igång TVn och hade nån egen tävling vilken maskin som kunde låta mest. Det förstörde den här dagen.
Så när jag nu på eftermiddagen, efter att ha gjort ett vanvettigt försök att vara produktiv i alla fall la jag mig på soffan för att slumra. Men där vet jag av erfarenhet att det inte är bara att lägga sig i soffan. Vill jag slumra extra skönt så behövs ljud. Gärna i form av en tv-serie, men inte nya avsnitt, gärna avsnitt jag kan utantill.
Så, ljud är viktigt. Även om det är ljud jag inte ens vill lyssna till.
Är du säker på att det är en granne.
Jag bor mitt i stan och vaknar ofta av att någon kör sakta förbi utanför på gatan i en bil, som fullständigt håller på att sprängas av bastoner. Jag undrar hur det låter inne i bilen.
Tycker att fenomenet har ökat lavinartat i vinter.
... glömde en sak.
Jag har samma beteende när det gäller slummer. Då måste det finnas ljud.
:smile:
Jo... då det är en bra bit till närmsta väg (plus en hel del andra omständigheter) är jag ganska säker på att det är en granne.
Underligt det där med slumrandet :) Funderar om det kan ha nåt med trygghetskänslor att göra (spekulerar nu vilt om primala psykologiska kopplingar)?
Jag tror det är det faktum att om man har helt tyst, när man somnar, så är det lättare att bli väckt av "minsta knäpp". Finns det däremot ett lagom högt/lågt ljud, som dränker lite av allat annat, så blir man trygg. Gäller när man tar sin dagsslummer. På natten kan man ju sova även om det är jordbävning. Haha!
