Tenct

... men det här skriket, det så kallade Wilhelm-scream, är oftast ganska olycksbådande för den som skriker. Men det är ändå en markör för vad jag gillar med film, och då främst amerikansk film. Den amerikanska filmkulturen har ju utvecklats på så sätt att man med glimten i ögat skojar med varandra, ger varandra blinkningar och referenser, lånar eller härmar en scen eller en fras. Den här kulturen tycker jag ger en mersmak, förhöjer upplevelsen, av film - förutsatt att man verkligen fattar blinkningen. Därför är det faktiskt inte dumt att se lite äldre filmer ibland, för att plocka upp lite bakgrundsmaterial. Det lånas och refereras ofta väldigt friskt från gamla klassiker eller populära kultrullar. Och det är inte för att stjäla ett framgångssätt, utan att lyfta på hatten, ge en lite homage till ursprungskällan.

Annat verkar höra mer till filmkulturen som sådan. Wilhelm-skriket är ett. Jag undrar om, eller när det gör debut i en svensk film...

I brist på att embed inte verkar fungera så flippar jag in en länk till Youtube...