Tenct

Jag satt i min bil, ja eller snarare mina föräldrars bil, men det är oviktigt. Hur som helst står radion på. Och tro det eller ej... jag lyssnar på p1 (är det vuxenpoäng på det?). Där på nyheterna och efterföljande programmet Ring P1, där gemene man kan ringa in och ge sin åsikt (det är ett underbart program, både tänkvärt och ibland otroligt komiskt), diskuteras Kvinnojourens agerande i fallet där de hjälpt en mamma att gömma sig själv och två barn från barnens far, som i en dom i domstol fått vårdnaden om barnen. Läs mer om detta på DN och SvD.

Detta fick mig nästan att koka över (lugn... jag körde inte av vägen). Här har uppenbart en kvinnojour hjälpt en kvinna att begå ett brott - och det underliga är att man är stolta över det! Med andra ord är det dags att fundera över vilken människosyn och jämställdhetssyn som dessa kvinnojourer har. Uppenbarligen upplever de sig att stå över lagen och över samhället i övrigt. I de kommentarer som man gav i nyheterna och på andra program i morse cementeras dessa åsikter.

Kvinnojouren har alltså utan ifrågasätta gömt undan en brottsling i 6 år. Men eftersom brottslingen i fråga var en kvinna var hennes version sann per definition, och kvinnojouren anser sig därmed ha rätt att strunta i att ens försöka ta reda på något annat än det de får veta av kvinnan. Hade detta gällt en ensam kvinna må det ha varit en sak. Nu såg man till att beröva två små barn sin far, en far som samhället i övrigt ansåg kunna ha bäst hand om barnen. Är detta det bästa för barnen? Jag undrar om kvinnojouren i sin maktfullkomlighet ens tänkt tanken på att göra det bästa för barnen. Det närmsta man kom i radio var att man enkelt konstaterade att kvinnor i den här situationen inte ljuger. Tjoho! Det måste vara enkelt att vara så pass mycket bättre än andra att man direkt kan avgöra sanningen i en så pass komplicerad fråga. Det avslöjar dessutom återigen kvinnojourens syn på jämställdhet. Det vill säga, den synen finns inte alls. De har på förhand dömt alla män och helgonförklarat alla kvinnor, enbart beroende på personens kön. Är det någon mer än jag som tycker det luktar diskriminering. Men det är väl knappast förvånande, är det verkligen någon som trott att kvinnojouren varit intresserade av att eliminera diskrimering och uppnå jämställdhet på riktigt? Inte jag i alla fall.

Dessutom, på en direkt fråga i radio vägrade en representant för kvinnojouren svara på om man gömde fler barn med hjälp av sina jourer. Detta på anledning av att många svenska barn är försvunna, helt enkelt bortrövade från sina vårdnadshavare. En fråga som kvinnojouren inte tänker ens beakta. Man kan ju utav svaret bara gissa att ett flertal av dessa "försvunna barn" har försvunnit med hjälp av kvinnojourer. Jag undrar i hur stor omfattning man tänkt på barnens bästa. Jag gissar på att det nu offentliga fallet är typiskt för handlandet... det vill säga kvinnojouren offrar gärna barnens uppväxt, välmående och framtid.

På Ring P1 får jag till min förvåning och bestörtning dessutom höra att de får stöd. En människa föreslår helt enkelt att då en kvinna anklagar sin man (eller oftare före detta man) för övergrepp mot barnet ska mannen dömmas, utan utredning eller rättegång. Detta är vad jag har förstått något av ett favoritförslag bland många kvinnojourer. Visst, det är ett fruktansvärt övergrepp, och gärningsmän ska dömmas hårt och självklart separeras från sina barn/offer. Men vi måste ändå ha en demokratisk rättsstat. Jag föreslår att kvinnan själv bevisar sin oskuld till att börja med. För det är vad hon vill att män ska behöva bevisa. Deras skuld ska inte bevisas av åklagare i en rättegång. Det är deras oskuld som ska bevisas. För det första pekar detta återigen på en diskriminerande, direkt förolämpande syn på män. För det andra så vill jag se hennes bevis på att hon är oskyldig. Att lägga fram bevis på något som man inte gjort kan nämligen vara svårt, för att inte säga omöjligt. Denna person tycker att vuxna som tolkar barns teckningar är tillräckliga bevis... jag blir uppriktigt sagt skrämd över vilken syn man har på rättssäkerhet och jämställdhet.

Till sist önskar dessa kvinnojourer stöd av offentliga medel för att gå runt och bedriva sin verksamhet. Det vill säga de vill ha pengar i samhället. Och i många fall gör de säkerligen ett ovärderligt jobb. Men de väljer genom dessa fall att klart visa att de står utanför samhället. Att de är förmer. Att de är bättre än oss andra (eller bar bättre än män?). För det första så väljer de bara att tro på halva samhället, men kräver pengar från alla. De väljer att ignorera samhällets överiga funktioner och bestämmelser. De anser sig uppenbarligen och väldigt tydligt stå utanför, och över, lag och rätt som vi i smahället annars gemensamt jobbat fram. Dessutom lägger de utan minsta axelryckning 280 000 kronor på att skydda en människa som begår en kriminell handling. De anstränger sig inte ens det minsta för att göra någon sorts kontroll till vad pengarna går eller hur de används. De pengar de får vill de säkerligen inte redovisa till vad de används. Hur många barn hålls undan sina fäder för de pengar de vill ha? Men mer pengar vill de ha, och de anser sig svikna av samhället när de inte får obegränsade resurser. Resurser som de vill hjälpa och understödja direkt kriminell verksamhet. De vill ha samhällets pengar, men dess värderingar lagar och regler gäller tydligen inte kvinnojourerna.

Jag är uppriktigt sagt skrämd över kvinnojourernas synsätt. De upplever tydligen att de är förmer än vi andra. Och det är inte lätt tydligen.

Till sist... i ett långt inlägg... jag förutsätter att dessa kvinnor döms både till fängelse och att betala skadestånd. Då kanske till och med dessa kvinnor inser att de inte är bättre än oss andra och förstår vilken skada de ställt till med.

Well... nu orkar jag inte med mer för tillfället, och jag är förvånad om någon läst allt jag skrivit ur mig. Over and out...