Tenct

Nu får ni missförstå mig rätt. Jag gillar prylar. I really do! Och visst, en del är onödiga men de flesta är riktigt skojiga, eller underlättar lite. Men ibland får jag verkligen känslan av att man drivit prylhetsen för långt. Fick precis den känslan nu ikväll. Fick veta att man kan köpa syntetiska rosenblad. Ja, såna där man ska strö vilt omkring sig på säng och golv när man ska vara så där galet romantisk, som man sett ett otal gånger i filmer. Så att man romans-chockar partnern när man stiger in genom dörren.

Fast jag undrar jag, hur romantiskt är det egentligen att lägga sig på en massa syntetiska (plastiga) blad egentligen. Kan de verkligen gå upp mot äkta vara? Nåja, känslan jag fick var verkligen... "Behöver vi verkligen det här? Är världen en bättre plats för att jag kan skaffa återanvändbara rosenblad?" Knappast va?

Fast å andra sidan, man lär ju behöva en del rosor för att fixa det på riktigt. Och rosor är dyra. Jag fattar inte att folk som köper 100 röda rosor (fast hur ofta händer det - utanför film då?) inte samtidigt begär om personlig konkurs. Och den här burken med rosenblad gick på mindre än hundra spänn...  Hmm...

-

Jaha, blev sent inatt igen. Rullade en av Star Wars-filmerna (trean) i DVDn, nynnade musiken för mig själv (Dum-dum-dum-dumdi-dum dumdi-dum...) och tänkte ta det lugnt och sen krypa till kojs. Sen vart klockan helt plötsligt snart 2. Då är det väl ändå lika bra att lyssna på lite NHL-hockey. Det är ju ändå så att jag inte har nån tid att passa - allt ligger för tillfället utanför min makt. Jag kan bara vänta. Och lyssna på hockey på nätterna... inte så dumt i alla fall kanske...