Tenct

Det är få förunnat att kunna se ner på det här klotet vi bor på. Många av oss har ju flugit i och för sig, och jag tycker fortfarande det är ganska skoj att kika ner på landet som far förbi därunder, men det är inte riktigt det jag tänker på. Det är få förunnat att komma så högt att man får en översikt på vår planet. De flesta av oss får förlita oss till fotografier. Här kan man se jorden på väldigt långt avstånd, och Saturnus ganska nära. Det ger lite perspektiv eller hur. Vi är inte så stora ändå. Bilden jag länkar till är hämtad från en artikel från SpaceDaily.

Som sagt, man får en känsla av hur små och försvarslösa vi verkligen är på jorden, att vi måste ta hand om vår planet - för det är långt till nästa. Samtidigt kan man ju inte annat än förundras över vad vi kan åstadkomma när vi samarbetar - exempelvis det fotot.

Btw. Den första jordiska varelsen som fick "chansen" att kika ner på jorden gjorde så idag för 49 år sedan. Hunden Lajka blev då den förste i rymden - tyvärr fick hon aldrig chansen att skälla om sina erfarenheter.